Vad i helvete, nu har jag blivit sos anmäld av skolan ahh!! fan!! att dom ska hålla på.. vi fick reda på att det imorse kl9.00 att min rektor och inte min mentor eller kuratorn som hade gjort en anmälan. Grejen är hon (rektorn) är väldigt seg på att lyssna och missupppfattar lätt vad man säger. Ex. när jag skulle försöka förklara för henne hur det låg till hemma (nu, idag) så var jag tvungen och säga samma sak flera ggr och förklara samma sak flera ggr, för hon förstog inte eller missuppfattatde det hela tiden :/.
Sen hade hon ringt pappa och han har nog kanske berättat hur det var hos honom när jag bodde där!! (då var det inte så jätte bra: han brydde sig inte om min skola alls, fick ta mkt ansvar för mig själv, köpa min egen mat " han köpte sällan o när han väl gjorde det så var det mest mackor", allt som rörde skolan fick jag ta hand om själv och sen skulle jag vara barnvakt, städa hela hemmet när jag hade en massa läxor!! hände ganska ofta m.m.) men idag är det annorlunda sen mina små syskon flyttade in (i början var han seg att börja bry sig om deras skolgång det tog ungefär 1år) började han bry sig om deras skola vilket jag är väldigt glad över :-o att han har förändrats lite så att dom får hjälp när dom behöver det :) men min rektor har nog missuppfattat (som vanligt) att det nu är så där, hos mamma idag!! :S vilket det inte är!

Juste det har varit så här förut (ungefär) att det har blivit anmälan ifrån skolan men då var det på pappa och jag gick i grundskolan, iaf så frågade dom världens dummaste  fråga:
 "Gillar du mamma eller pappa bäst?" 
Vad är det för en fråga!! (visst, det finns ungar som gillar/älskar den ena föräldern bättre än den andra men, det gjorde inte jag!!) Så jag bara satt där helt chockad visste inte vad jag skulle säga !?! (jag var bara 11- 12år då!!) men då fick min mamma förklara lite att det spla ingen roll vad jag sa det kommer inte för ändra någonting asså vad dom tycker och tänker om mig (allt handlade då om jag skulle flytta till mamma eller bo kvar hos pappa) så jag sa att jag ville bo hos pappa, aldrig att jag gillade han bäst. (enligt dom så sa jag tydligen så att jag gillar han bättre än mamma... riktigt jobbiga typer!! :S)

Nu handlar allt om att jag har hoppat av skolan och det har jag velat väldigt länge ända sen grundskolan. Att dom ska göra en sos anmälan gör allting väldigt komplicerat och onödigt för jag är snart 18år och då kan ingen ändå göra nått!! :-o (jag gav skolan en chans förra året men 1år senare så började jag komma tillbaka i samma spår för JAG VILL VERKLIGEN INTE GÅ I SKOLAN LÄNGRE!!)
Aja det är möte den 10jan (då har jag oxå redan fyllt 18år 5dagar tidigare!!)

Snacka om att förstöra jullovet :@

Några exempel på vad som hände mig när jag var full, hög eller kanske båda på samma gång:

• Man vaknar upp på ett ställe bakfull utan att veta var man är, och man känner inte en jävel där!
• Jag har varit på fester när det börjar på ett ställe och jag vaknar upp på ett helt annat ex. en gång så var det fest i Stockholm och jag vaknar upp i Sundsvall på nått vis det var ett helvete att ta sig hem men lyckades tillslut!! (ingen hemma märkte nått heller :P)
• Jag vaknar upp med en kille brevid mig och känner inte han, har aldrig ens träffats innan (det här hände ganska ofta och jag visste oftst inte vem den andra var eller var jag över huvudtaget var någonstans och vad som hade hänt dagen innan!)
• Jag frågade ofta om vad som hade hänt? då började alla bara att skratta och sa ofta att jag var helt galen eller att jag hade följt med han/hon/den/dom dit och dit m.m så nått vettigt svar fick man aldrig :S
• Det hände faktiskt några ggr att vissa vänner som jag hade då hindrade mig ifrån att göra riktigt dumma saker ex. följa med den och den eller göra det och det. Dom ringde mig eller skickade sms om jag inte va hos dom dagen efter och frågade hur det var m.m. Om jag var med dom så hjälpte dom mig lite när man var helt väck eller bakfull :). (Det är dom som jag verkligen saknar idag ): ) 

Så att ta droger eller att dricka sig helt redlös är ingen bra ide och dom punkterna (som jag har skrivit, över) är bara få exempel av 100 tals saker som jag har gjort i fyllan m.m så man ska vara försiktig och ha BRA vänner som bryr sig om en. 

Som tur hade jag några såna vänner, utan dom skulle jag nog ha råkat RIKTIGT illa ut!!! (jag hade inte rikigt fyllt 13år när jag verkligen började att festa, efter jag hade fullt 13år blev jag ihop med "killen" som slog mig m.m. "jag var trogen hela tiden! vilken han inte var", när jag var 14½år hade jag äntligen gjort slut med "han" då efteråt.. vart jag helt crazy och gjorde en massa som jag inte borde ha gjort och jag var dum som inte tänkte efter, på vad jag höll på med).

Idag är jag helt annorlunda, man skulle inte tro att det har hänt eller att jag har varit en sån person!! för jag har verkligen "vänt helt" och om jag skulle berätta allt det här!! så skulle nog ingen tro mig för jag har verkligen inte visat några tecken på misshandel eller missbruk m.m dom skulle säkert tro mig om: festandet (till en viss del) och ätstörningarna, rökningen (cigaretterna och juste vattenpipa oxå! det fick jag för mina föräldrar... och det är egentligen värre än cigaretter!! :S), men allt annat skulle ingen tro på! speciellt inte att jag hade ett förhållade med en kille i 1,5år, haha!! alla tror än idag att jag inte har haft en kille i hela mitt liv och att jag fortfarande är oskuld!! shiit den förlorade jag långt innan jag ens träffade "han" nästan skrattretade men, sorgligt på samma gång när jag tänker på det :/