Det hjälper verkligen att "skriva av sig" ex. alla dåliga saker som jag har hållt inne som ingen vet. Nu när jag har skrivit om nästan allt, så är det inte Bara jag som känner till det utan alla som också har läst vet (vissa tror på det, vissa inte). Man får bättre självkänsla och bättre självförtroende.. vilket har hjälpt mig att ta mera risker! asså söka sociala jobb göra mera social saker än vad jag gjorde innan. Då hade jag verkligen blivit asocial och var isolerad!! nu har jag brytit lite på det onda cirkeln" (vilket också var en av mina nyårlöften också :D :D)

Jag har inte berättad för någon jag känner än men, nu är det lite små kaos igen! för mamma hon jobbar på en bar och får inte mkt pengar så ekonomin är inte den bästa + det där med Tumör/Cancer eller om ryggen har hon inte fått nått svar om än :S Får se hur det blir med det, hoppas det är Bra svar man får tillbaka!!

Har inte skrivit på länge för att jag håller just nu på o söker jobb!! har sökt runt 100 olika typer av jobb men, det är 2st som har svarat en kille och en tjej.

Ena är om restaurang, service, event m.m (honom) och det andra är modelljobb (henne), jag har intervju med honom på tisdag och ska boka en tid med henne snart!! :D

Grejen är det där modelljobbet var jag nästan helt säker på att dom skulle säga Nej, för alla andra har gjort men dom tyckte att jag hade potential enligt bilderna jag skickade in :P

När jag sökte till dom så var det mer som en "gissning" en kul grej ungefär, bara för att se vad dom sa!! och dom vill nu att jag ska komma dit så dom kan ta mer bilder så kan de lägga ut dom på sin hemsida :D Gryymt!!

Min mamma kanske har en tumör eller cancer.. ingen är säker ännu men, hon har en knöl i huvudet som ingen riktigt vet vad det är för någonting :S

Hon har haft en knöl som var fylld med blod som hon tog bort och nu trodde hon att hon hade fått en till likadan men, det var inget blod i så läkaren trodde först att det var en fettknöl men, har nu upptäckt att den växer på ett konstigt sett som inte är normalt. Om det skulle vara en vanlig fettknöl kan man operera bort den hur lätt som helst men, nu när ingen inte är säker... så har han (läkaren) sagt att det är en risk att det kan vara någonting åt det allvarliga hållet , han ville inte säga mera innan dom vet till 100% vad det är för något :S

Om det nu är så att hon har cancer eller en tumör så kommer nästa fråga: godartad eller elakartad?!!

Hon har dessutom problem med sin rygg och läkarna hon har träffat vill steloperera ryggen och det vill inte hon för tydligen är MÅNGA års rehabilitering + om något går fel under operationen eller rehabiliteringen kan hon bli förlamad resten av livet :S

Så det är 2 st allvarliga saker som man är orolig om.. jag tror inte hon har en tumör eller cancer men, ryggen är jag mera osäker på vad hon ska göra :S Grejen är man kan inte byta ut ryggraden eller hjärnan ex.som med njurar eller lungor.. så om hon blir sjuk så blir hon SJUK!!!

Jag har spenderat dagen till att söka en massa olika jobb: barnvakt, butiksbiträde, städare (hotell, hembiträde m.m), servitris (bar, restaurang, café m.m), kassa (butiker, restaurang, caféer m.m), pressbyrån, 7-eleven, garderob (nattklubb, bar, hotell, restaurang m.m), kundtjänst (telefonväxel, besöksbokare för olika företag m.m) osv.

Hoppas man blir kontaktad!! jag måste verkligen ha ett jobb, så man får lite bättre och mer meriter än vad jag har nu :S

Rubriken säger allt!!

Fast man har haft det svårt, så måste man gå vidare. Jag gjorde inte det när jag gjorde slut med "honom" då vart jag bara värre men, sen några månader senare då började jag äntligen ta mig i kragen (vilket var extremt svårt men, inte omöjligt) och började "rehabiliteringen".

Nu får man nästan börja när jag kom ihåg om våldtäkterna men jag ska försöka gå vidare där jag är och inte backa (börja dricka överdrivet, äta för lite m.m).

Det bästa man egentligen kan göra är att berätta för någon/några man verkligen litar på, vad som har hänt fast det har tagit en lång tid eller kort tid så är det alltid bra att säga det till någon!!! vilket jag själv är urusel på :S.

Jag har inte sagt nått till någon och jag är mest orolig över reaktionerna: kommer dom tro mig eller inte??, kommer dom bryta ihop helt och göra "dumma saker" sjäva?? (mamma har haft ätstörningar och drogproblem + hon har precis slutat röka och pappa han dricker ganska mkt + han tar medicin för depression) dom kommer nog kanske tro mig (väldigt osäker på den punkten) men, jag tror inte att dom kommer klara av det :S

De enda som vet är ni som har läst det jag har skrivit på bloggen och nu när jag har gjort det så känns det mkt bättre :)

Vissa tror på vad jag har skrivit och vissa tror att jag ljuger men, jag kan tyvärr lova att allt är sant!! Önskar att det inte vore det :S :S

Det var inte det roligaste att få alla minnena tillbaka!! jag visste redan om graviditeten vilket jag alltid har gjort! det har jag inte förträngt!! men våldtäkterna har jag precis kommit ihåg.. kan man säga.

Jag var ute med hunden (2 jan 11) och en kille kommer förbi och han luktar en massa parfym då kom jag ihåg allt, det var nästan som att kolla på en film och se det hända någon annan :S

Jag stog där helt stilla i 10 minus kyla, mitt på kvällen och bara stirrade rakt fram (vet inte hur länge jag stog där, med det måste ha varit ett tag! för jag hade inga vantar och mina händer började bli ljusblåa). Gina började pipa och skaka men jag hörde henne inte utan var helt "borta".. sen när vi kom hem gick jag direkt in på rummet och försökte sova men, det gick inte och det tog mig 4 dagar för mig o sova igen :S 5 jan då kunde jag sova lite igen :) Den natten jag hade festat (för jag hade fyllt år) så eh.. vet inte om alkoholen hjälpte till där :S

Inget bra tecken för en som redan har haft problem med sprit, droger, fester och en massa annat :S :S

Jag kanske har skrivit för detaljerat men det är vad jag kommer ihåg! egentligen är det nog mera men, jag vill nog inte komma ihåg flera händelser eller mer detaljer!!

Jag hade förträngt endast vissa delar på festen som jag trodde var minnesluckor p.g.a spriten men det var det inte (det var säkert en del luckor p.g.a av spriten oxå men, den stora orsaken! var det som hände..)

Dagen då de 4 männen "kom", den dagen hade jag förträngt helt och hållet!! som jag också kom ihåg sist av allt, vilket egentligen var värst!!!

Jag började också tänka tillbaka när jag var på alla festerna m.m när jag var lite äldre och då hände nog samma sak men jag gjorde inte lika mkt motstånd som jag gjorde de första gångerna!! jag var ganska groggy men jag sa nej och försökte ibland göra motstånd när jag verkligen inte ville.. få av gångerna lyckades jag men, oftast inte.. hm... så jag antar att det hände ganska ofta :S

En väldigt bra fråga!!!

Nu när jag har skrivit om allt kanske det hjälper en att sova bättre för mina mardrömmar som jag har fått, börjar bli ganska jobbigt och utmattande :S

Shiit det var 5 LÅÅÅNGA inlägg endast idag oxå menmen det behövdes verkligen!! känns lite bättre nu iaf :)

Skolan hade precis slutat och det var sommarlov (egentligen åker jag tilll mamma på sommaren men då var jag hos pappa lite i början och i mitten) några veckor in på sommaren skulle jag ut på morgonen o göra någonting (hade precis kommit tillbaka ifrån mamma som, jag hade varit hos i början av lovet). Det finns en gångväg, det är skog på båda sidorna av gångvägen och sen kan man se tågetspåret om man går in lite och det var inte långt ifrån bilvägarna heller (ganska svårt att förklara :P). Iaf jag gick på vägen som jag har gjort 100ggr innan som flera personer andra också gör/gjort så det var inget speciellt med den vägen eller nått... men den dagen var jag ensam och skulle gå hem för jag hade varit någonstans (kommer inte ihåg vart) och när jag var kanske 3-7min ifrån att vara hemma, fick jag en huva över huvudet och blev indragen i skogen (vet inte hur långt in eller hur lång tid det tog) sen från ingenstans stannar vi, dom tar inte av huvan utan börjar dra och slita i mina kläder istället.

Jag kämpade ju emot, försökte skrika och fick tillslut av mig huvan, då ser jag att det är 4 män och som skrattar (OK! det hörde jag lite innan att dom skrattade och jag kände oxå stanken av alkohol) vet inte om det var alkoholister men jag tror inte det, för dom hade ganska liksom dyra kläder och en hade kavaj o hela köret på sig.. en av dom var mörhyad, de andra var ljushyad men den ena hade riktigt ljust hår och de andra brunt/mörkbrunt hår, och alla hade överdriven parfym på sig, fast man kände ändå alkohollukten ganska starkt (vet inte vrf jag minns en massa detaljer :S) jag försökte springa då kom en av dom och fångade mig, tvingade ner mig på marken, höll för munnen på mig, började sen slita och dra i mina byxor och började hålla på med sina egna. Jag vet inte hur han lyckades men helt plötsligt var mina byxor borta och hans var nerdragna, han försökte hångla hela tiden ta in sin tunga i min mun (då kände man verkligen alkohollukten på hans andedräkt) och de andra bara skrattade och fortsatte dricka samtidigt som dom bara... kollade, medans han höll på.

Jag kommer speciellt ihåg sekunderna innan DET hände.. när han slutade och bara stirrade på mig... jag kom inte ihåg hans min och jag kunde inte höra längre vad han sa. Det som jag kom ihåg var ögonen: han såg förvirrad ut, att han ville men ändå inte, som om han inte hade någon kontroll men, han var ändå tvungen!! Efter det kände jag en enorm smärta och sen "försvann" jag, det ändå man kunde höra då var bilarna på bilvägen!! (som egentligen var långt borta). Sen vaknade jag till då är det en annan kille som ligger på mig, jag börjar skrika för jag fick panik då tror jag att han tog sin tröja som (kanske, inte helt säker) låg på marken, lade den på mitt ansikte så jag kunde knappt andas och det ända jag kände då var stanken av svett och parfym. Jag "försvann" igen men.. precis innan hörde jag ryta till: "om du säger nått till någon, dödar vi dig", när jag vaknade upp igen så var alla borta och jag har ingen aning om hur lång tid det hade tagit??!! säkert timmar!! för det var ljust när jag gick på vägen och sen då när jag vaknade började det bli mörkare.

Först kunde jag inte röra mig, jag bara grät (egentligen gjorde jag det hela tiden), försökte efter ett tag hitta mina kläder jag hittade mina byxor, tröja (kofta) och trosorna också men dom var sönder så dom kunde jag inte använda, jag hittade aldrig T-shiten. Jag visste inte var jag var någonstans bara att jag var i en skog och innan var jag väldigt nära hemma men, sen kom jag på: bilvägen!! man kunde höra den lite.. inte mkt men lite och på det sättet kom jag ut ifrån skogen för jag var så fokuserad på ljudet. Sen kom jag tillslut ut ifrån skogen och ut på en väg då visste jag exakt var jag var!!! det var kanske 10 min hemifrån :S jag måste ha sett för jävlig ut; jag skakade, blödde ganska mkt, grät en massa, jag och kläderna var smutsiga m.m det var en massa som kollade snett men ingen sa någonting eller frågade om det hade hänt något :S

När jag väl var hemma klockan kanske var runt 16:00-17:00 (hade en egen nyckel, pappa var inte hemma för han jobbade och han jobbade extra mkt över, innan mina småsyskon flyttade till oss) först gick jag in i duschen och duschade ett tag.. vet inte hur länge exakt men det tog ett tag för fingrarna och fötterna vart skrynkliga som det blir om man badar eller duschar för länge.. iaf så när jag var klar då somnade jag i min säng och vaknade på kvällen igen ca 19:00 då hade han kommit hem men låtit mig sova, (han brukade göra det).

Pappa var mitt uppe i en skillsmässa, vi hade precis flyttat ifrån en 1:a till en 4:a och innan det bodde vi i ett hus. Han och hans ex höll på och planera hur dom skulle göra med deras ungar, mina små syskon :P (ibland fick jag åka till hans ex för att sova där, vet inte vrf :S) så det var ganska stökigt den tiden, mamma bodde oxå på familjehem för hon skulle få ordning på sitt liv m.m med mina andra syskon (har oxå skrivit mer exakt om det här i ett annat inlägg).

Jag skämdes för mkt för att berätta för någon så jag höll tyst om det. Ingen vet än idag vad som hände i mitten på sommarlovet, när jag 11 år. Jag kommer inte kunna berätta heller för jag tror inte att dom kommer klara av det, speciellt inte pappa :S

Bilden stämmer ganska bra!!